Varför ha svenskundervisning på jobbet?

 

Lära sig svenska på jobbet

 

Företagsundervisning i svenska för utländsk personal är en av tjänsterna som Albrechts kommunikation brinner mest för. Insikterna man får om sitt eget språk är stimulerande. Inte minst i form av detaljer som träder fram när man jämför och diskuterar andra språks ordval och uttryck i olika situationer med svenskans. Det visar att språkundervisning även fungerar som ett kulturellt utbyte.

 

I det här inlägget kommer jag lyfta fram tre positiva aspekter av den här tjänsten, samt en vanlig invändning till varför sådan undervisning behövs. Detta utifrån min erfarenhet i fältet men också tankar som uttryckts av kunder. För att börja med invändningen, behövs verkligen den här typen av tjänst? Faktum är ju att utländsk personal på svenska företag i regel är flytande i engelska. Och i Sverige är vi inte mycket sämre, vi rankas alltjämt som näst bäst i Europa på engelska (naturligtvis förutom modersmålstalare). Bara Nederländerna kommer före. I kontrast till detta vill jag lyfta fram tre dimensioner med svenskundervisning på jobbet som är positiva.

 

Effektivitet på jobbet

 

Jag får ofta höra av mina elever att svenskar gärna talar engelska. Vi kan minsann skillnaden på tough och though (tuff och dock på svenska), vilket vi mer än gärna visar upp. Men det ”informella surret” på svenska arbetsplatser sker i regel på svenska. Likaså har vi en tendens att gå över till vårt modersmål när ordförrådet inte tillåter snitsiga engelska uttryck utifrån arbetets specifika termer och jargong. Omvänt, god svenska bidrar till att den utländska personalen lättare förstår den svenska arbetskulturen med dess typiska uttryck. Idiom som ”att brinna för något”, ”ro i hamn” eller ”hålla i trådarna” låter skumma på engelska om man översätter dem ordagrannt.

 

Integration

 

Vidare ska man inte underskatta svenskundervisningens kulturella dimension; som jag lär ut den greppar den tag i vissa kulturella normer som märks av i våra uttryck. Exempelvis är det inte ovanligt att vi använder det (för utrikesfödda) distanserade man när vi ger instruktioner, samtidigt som vår ”platta” yrkeshierarki gör att vi uttrycker oss avslappnat och personligt till överordnade. Det är naturligt för oss men knappast givet för många utrikesfödda.

 

På ett större plan råder det konsensus om att god förmåga i det inhemska språket förenklar individens integration. Och god integration gör individen lyckligare. Det kan uttryckas med följande exempel: i våras berättade en elev för mig om glädjen i att förstå vad folk säger runtomkring en. Inte bara på jobbet utan även på tunnelbanan och restauranger. Att inte förstå vad folk i omgivningen säger skapar en känsla av utanförskap.

 

Människor som trivs bra i allmänhet trivs säkerligen också bättre på sina jobb. På dagens arbetsmarknad ska man heller inte underskatta att flerspråkighet är en kompetens som arbetsgivare uppskattar. För att gå vidare vill jag lyfta fram det roligaste i svenskundervisningen.

 

Team-buildning

 

Företagslektioner innebär både nytta och nöje om de genomförs på rätt sätt. Som jag ser det är utmaningen att integrera språkets teori i ett upplägg som ändå känns roligt och relevant. Lär vi oss vokaler kan det bestå av en övning där man i korta ordalag får berätta om var man bor i Stockholm, eller om platser man besökt. Årsta, Värmdö eller Saltsjöbaden är ord som brukar framkalla en del skratt när de uttalas.

 

En annan vanlig övning går ut på något typiskt: vi samtalar om vad man gjort i helgen. Det är ett ypperligt tillfälle att öva på ordföljd ett och två: jag spelade tennis i helgen/i helgen spelade jag tennis. Något roligt är att personalen lär känna varandra genom att samtala om sådant som inte är arbetsrelaterat – samtidigt som de faktiskt gör något nyttigt som främjar arbetsförmågan.