
I Sverige klarar man sig ganska bra med engelska, i alla fall i de flesta situationerna. Och som vi vet älskar svenskar att tala engelska, vilket inte är särskilt konstigt. I EF English Proficiency Index 2019 kom Sverige på andra plats, endast slaget av Nederländerna. I den senaste undersökningen från 2025 ligger Sverige på åttonde plats i världen och fortfarande i kategorin very high proficiency.
För den som precis har flyttat hit är det förstås fantastiskt.
Du kan fråga efter vägen, beställa på restaurang, prata med myndigheter, gå till läkaren och ofta även arbeta i Sverige utan att kunna särskilt mycket svenska. Engelskan blir ett säkerhetsnät som gör vardagen lite lättare.
Men efter ett tag kan samma säkerhetsnät börja skapa ett nytt problem.
Du försöker lära dig svenska, går på lektioner och känner att du faktiskt börjar kunna en hel del. Sedan går du in på ett café och det låter ungefär såhär:
– Hej, jag skulle vilja ha en kaffe och en kanelbulle.
– Sure! Anything else?
Eller så frågar du något i en butik och får svaret på engelska. Du fortsätter på svenska, personen fortsätter på engelska – och plötsligt sitter ni där och för ett samtal på två olika språk.
Varför händer det?
Svenskar försöker ofta hjälpa – inte bedöma din svenska
Det första är kanske det viktigaste att komma ihåg:
När någon byter till engelska betyder det inte automatiskt att din svenska är dålig.
Stockholms universitet beskriver engelska som ett slags lingua franca i Sverige när en svensktalande tror att den andra personen inte behärskar svenska fullt ut. Forskning om engelskans roll i Sverige beskriver samma mönster: många svenskar byter spontant till engelska när de tror att kommunikationen kommer att fungera bättre på det språket.
Ur svenskens perspektiv kan det alltså vara en service.
Du letar efter ett ord.
Det blir tyst i två sekunder.
Den andra personen hör en accent och tänker kanske: Jag hjälper till.
Och så kommer engelskan.
Problemet är förstås att det som är hjälpsamt för kommunikationen just då inte alltid är särskilt hjälpsamt för den som försöker lära sig språket.
I vissa situationer ska allt bara gå fort
Tid spelar också roll.
Föreställ dig att du står i kassan i en butik. Det är fem personer bakom dig, expediten frågar någonting du inte riktigt hör och du behöver några sekunder för att formulera svaret.
Då finns ett väldigt enkelt sätt att lösa situationen: engelska.
Det här har också beskrivits av personer som lär sig svenska. I forskning om språkinlärning i Sverige berättar deltagare att engelska fungerar som en snabb lösning när de saknar ett svenskt ord – och att vissa vardagssituationer helt enkelt inte ger särskilt mycket tid för långsam svenska.
Det behöver alltså inte handla om någon djupare bedömning av dig som person eller språkstudent. Ibland vill båda bara lösa situationen tåget går. Därför tycker vi att man ska värdera situationer där man verkligen tar sig mod att tala svenska de första gångerna.
Svensken vill undvika missförstånd
Sedan finns det förstås situationer där kommunikationen faktiskt blir svårare. Det kan vara att personen inte förstår ditt uttal av något ord, eller att du inte förstår frågan.
I stället för att fortsätta med:
Vad sa du?
Menar du så här?
Kan du säga det långsammare?
…byter man till det språk som båda sannolikt behärskar bättre.
Det finns till och med svenskt material om språkcoachning som uttryckligen uppmanar svensktalande att inte svara på engelska bara för att en person som lär sig svenska tvekar – och att återgå till svenska så snart ett tillfälligt kommunikationsproblem är löst.
Så hur får du svenskar att fortsätta på svenska?
Här behöver du ibland hjälpa den andra personen att förstå vad du faktiskt vill. Om någon hör att du tvekar är deras naturliga slutsats ofta:
Den här personen behöver engelska.
Men det du egentligen tänker är:
Nej! Jag behöver tio sekunder till.
Det enklaste är därför att säga det.
Till exempel:
Jag håller på att lära mig svenska. Kan vi prata svenska?
Du får gärna prata svenska med mig. Jag behöver öva.
Jag förstår ganska bra, men jag behöver kanske lite extra tid.
Kan vi fortsätta på svenska?
Och när du inte förstår:
Kan du säga det en gång till?
Kan du säga det lite långsammare?
Vad betyder …?
Jag förstod nästan. Kan du förklara på ett annat sätt?
Det sista är särskilt viktigt. Om lösningen varje gång du inte förstår är att hela samtalet går över till engelska får du väldigt lite möjlighet att utveckla just den färdighet som saknas: att reparera ett samtal på svenska. Och här är det viktigt att komma ihåg att språk inte bara är teori, utan lika mycket en social utmaning. Försök äga den och gör den till något roligt.
Börja där insatsen är låg
Du behöver inte börja med att försvara ett komplicerat förslag på ett styrelsemöte. Välj situationer där samtalet är ganska förutsägbart.
I mataffären vet du ungefär vad som kan hända. På caféet är vokabulären begränsad. På gymmet kanske du bara ska fråga om ett skåp eller när nästa pass börjar.
Förbered några ord innan.
Om du ska köpa skor kan du exempelvis repetera:
Har ni den här i storlek 44?
Finns den i någon annan färg?
Kan jag prova de här?
Jag tar dem.
När fraserna redan finns tillgängliga behöver du mindre tid för att leta efter orden. Samtalet flyter bättre och den andra personen får mindre anledning att tro att ett språkbyte behövs.
Nästa gång kan du göra situationen lite svårare.
Och fortsätt på svenska även när svensken byter
Det här är kanske den psykologiskt svåraste delen.
Du börjar på svenska.
Personen svarar på engelska.
Det är väldigt lockande att tänka:
Okej. Min svenska fungerade tydligen inte.
Men du behöver inte acceptera språkbytet som ett slutgiltigt beslut.
Du kan helt enkelt fortsätta:
– Would you like the receipt?
– Nej tack, det behövs inte.
– Do you need a bag?
– Ja tack, gärna.
Efter några repliker händer det ganska ofta att samtalet hittar tillbaka till svenska. Och gör det inte det? Då har du ändå använt svenska. Det är träningen som är poängen, även om du inte lyckades med hela samtalet så har du ändå tagit steg mot att kunna göra det.
Att kunna svenska på papper och att tala svenska är två olika saker
För engelskspråkiga räknas svenska faktiskt till de språk som är relativt lätta att lära sig. Amerikanska Foreign Service Institute placerar svenska i Category I, tillsammans med bland annat norska, danska och nederländska, och anger omkring 24 veckors intensiv utbildning för sina engelskspråkiga diplomater som riktmärke. Det betyder förstås inte att svenska är ”lätt” för alla – modersmål och tidigare språkerfarenhet spelar stor roll – men svenska ligger långt från de språk som FSI bedömer som mest tidskrävande för engelskspråkiga.
Samtidigt är det en sak att förstå en text där du får tio sekunder på dig att läsa en mening.
Det är en helt annan sak när någon framför dig säger:
”Ska du ha kvittot eller?”
…på en och en halv sekund medan någon tappar en matkasse bakom dig.
Att förstå och producera svenska i autentiska situationer kräver därför en annan sorts träning än att bara fylla i grammatikövningar. Du behöver vänja dig vid tempo, uttal, småord, variation, missförstånd och att ibland fortsätta prata trots att meningen inte blev perfekt.
Det är också en viktig del av hur vi arbetar på Albrechts Kommunikation.
Grammatik och uttal finns självklart med, men de vävs in i de situationer där du faktiskt behöver språket: på jobbet, på förskolan, i butiken, på ett möte eller i ett vanligt samtal med en svensk.
Vill du lära dig svenska och framför allt bli tryggare med att faktiskt använda den?
Vi erbjuder personliga svensklektioner online och i Stockholm till ett konkurrenskraftigt pris. Hitta en privatlärare i svenska som passar dig.
Boka en kostnadsfri prova-på-lektion och konsultation så ser vi vad du behöver träna på.