Svenska språkets utmaningar – del 1: partikelverb

Swedish online

 

I den här bloggserien resonerar vi på Albrechts kommunikation om utmaningar som uppstår när man ska lära sig svenska. Utgångspunkten är diskussioner, frågor och funderingar vi mött på lektioner och kurser i företagssvenska. På dessa framkommer det ofta att svenskans rika användning av partikelverb, eller phrasal verbs som de kallas på engelska, är knepig. Därför tänkte vi resonera om vad dessa är och vad som kan vara svårt för den som lär sig svenska.  

 

Partikelverb är verb som ändrar i betydelse tillsammans med en preposition, ett adverb och ibland även ett pronomen. Kännetecknande för dessa är att betoningen alltid ligger på det vi kallar för partikeln, oftast en preposition. Exempelvis bildar verbet hitta och prepositionen det vanliga partikelverbet hitta på. Låt oss med det uttrycket i hand titta på en första prövning för den som ska lära sig svenska.  

 

 Utmaning 1: Godtycklighet och kontext

 

Partikelverbet hitta på kan betyda att uppfinna (“mamman hittade på en berättelse för sin dotter under sagostunden”), ljuga (“det där hittar du bara på”) eller att göra något tillsammans (“ska vi hitta på något?”). Men det finns ingen bakomliggande ‘logik’ eller ordning som säger oss att de här orden i kombination renderar i dessa betydelser. Att hitta betyder egentligen bara att finna något, och betyder bara att något befinner sig ovanpå något annat.
 

Den svenska språkkontexten bjuder också på en annan utmaning. Engelskan, som universalspråket man (eller i alla fall vi) oftast lär ut på, kan ha ett partikelverb som innehåller ord med samma bokstavliga betydelser, men som inte har samma faktiska meningLook out är ett sådant exempel. Det kan översättas rakt av till se ut men betyder snarare se upp/akta dig, som i meningen “look out for the car!” (se upp för bilen!). Med andra ord kan ett visst partikelverb på engelska bli ett annat på svenska. Extra knepigt är förstås också att look out i ett annat sammanhang kan översättas ordagrant som i “Look out the window” = ”Se ut genom fönstret”. Kontexten avgör.
 

Utmaning 2: platsen i ordföljden

 

För att diskutera nästa utmaning ska vi använda se ut i meningen “Han såg helt jäkla skum ut igår”. Noterbart är att orden i partikelverbet inte står tillsammans. Anledningen är att predikativ (och satsadverbial) kommer efter verbet men före prepositionen i den svenska huvudsatsens ordföljd. Det innebär alltså att ett predikativ som helt jäkla skum bryter isär partikelverbet, som illustrerat nedan:
 

 

Varje gång man inte använder ett partikelverb med adjektiv eller dylikt, sitter alltså partikelverbet ihop. Men varje gång man gör det, sitter partikelverbet inte ihop. Därför är ett vanligt misstag att säga ”han såg ut helt jäkla skum”. 

 

Utmaning 3: andra småord ändrar betydelsen

 

Vissa partikelverb får en helt ny betydelse när vi lägger till ett pronomen. Att lägga i blir något helt annat när vi säger lägga sig i. När man ska lära sig svenska måste man dessutom ha koll på varje reflexivt pronomen beroende på vad man säger: lägga er i, lägga oss i och så vidare. 
 
Men ibland kan det bli ännu svårare. Vi ska illustrera det med partikelverbet göra av med, som betyder att förbruka något (ofta med en negativ konnotation): “Stackarn, han gjorde av med 15 tusen på nätcasino”. Om vi här lägger till sig ändras nyansen. Det fungerar inte lika bra att säga: “Han gjorde sig av med 15 tusen på nätcasino”. Att göra sig av med något innebär inte att man slösar eller förbrukar något. Därför passar uttrycket bättre i en mening som “Företaget gjorde sig av med sin personal”. Om vi omvänt säger “Företaget gör av med sin personal”, blir det också tokigt. Det låter som att personalen är en förbrukningsvara, som papper till kopiatorn. 
 
Sådana nyanser kan vara svåra att komma ihåg när man talar svenska i vardagens stress. Det här pekar också på tendensen att vi använder många småord i svenskan. På engelska kan man gott nöja sig med säga fire eller dismiss i lämplig böjning. Och visst, vi skulle kunna säga företaget sparkade sin personal på svenska, men vi använder ofta partikelverb och småord i vårt språk. 

 

Till sist, dessa utmaningar ger lätt huvudbry på kurser i svenska. De speglar några vanliga saker som är svåra när man lär sig ett nytt språk: att memorera och välja rätt uttryck och att kombinera olika ord med betydelseändring som resultat i en korrekt ordföljd. 
 
Detta gör att man måste vara lite ödmjuk inför vilka krav man kan ställa på de som har svenska som andra- eller tredjespråk. Men det är inte hopplöst att lära sig bra svenska. Det finns tekniker och mönster man kan memorera. På Albrechts kommunikation tror vi mycket på att inkorporera grammatik i tal- och konversationsövningar som knyter an till andraspråkstalarens vardag och arbete. Att göra det, vare sig det är på kurser i svenska online eller på plats, är något vi brinner för. Vill du öva på din vokabulär, grammatik och ditt uttal, var inte rädd för att kontakta oss.