Ditt kroppsspråk inverkar mycket på hur du uppfattas av andra – inte minst nu när vi i allt högre utsträckning börjar arbeta och träffas fysiskt igen. Men visst är det lätt hänt att du glömmer det och nästan bara fokuserar på dina muntliga argument? Gör inte det. Ett bra kroppsspråk förstärker inte bara ditt verbala budskap utan bidrar också till att höja det ethos du vill visa upp som talare, alltså en förtroendeingivande och kunnig karaktär. I det här inlägget kommer jag diskutera tre viktiga aspekter av kroppsspråket som alla hänger ihop med en central idé inom retoriken: att läsa av och anpassa sig efter olika situationer för att nå fram med budskapet. Avslutningsvis kommer jag ge några exempel på kroppsspråk som du kan använda.
Kroppsspråket måste klaffa med det muntliga
Ett lyckat kroppsspråk förstärker det verbala budskapet. En styrka hos en skicklig retoriker som Barack Obama var att hans kroppsspråk alltid passade ihop med hans roll och (ofta) allvarsamma budskap: balanserat och auktoritativt. Inga yviga gester eller osäkra leenden. Aldrig några ansiktsklianden. Men håller du tal på en svenssexa eller födelsedag kan det vara rimligt med ett levande och uppsluppet kroppsspråk. Sammanhanget och budskapet avgör.
Anpassa kroppsspråket efter situationen
En grundläggande idé inom retoriken är att olika situationer ställer olika krav på oss. När vi lyckas mindre bra har vi ofta förbisett det. Det kan gälla på ett högre kulturellt plan: i Sverige står vi helst inte så nära den vi talar med och för mycket ögonkontakt kan ge ett intensivt intryck. I specifika sammanhang gäller det att förhålla sig till de sociala ramar som gäller. Ger du ett tråkigt besked passar nedtonade och lugnande gester. På så vis skapar du också en särskild relation till din publik. Du visar empati och ödmjukhet. Men vilka gester har vi egentligen och hur ser de ut? Här kommer jag ge några exempel, för en mer utförlig beskrivning rekommenderar jag varmt Lennart Hellspongs Konsten att tala.
Effektiva gester
Ett bra kroppsspråk är levande men ändå bestämt. Ett sätt att göra det effektivt är med så kallade illustratorer. De förstärker dina ord och förtydligar dina tankar. En första är taktpinnen. Med denna figur slår du an en viss rytm och betonar nyckelord med gester (“För det första ska vi tänka på…. och för det andra…”).
En andra typ är ideografen där du konkretiserar något abstrakt, exempelvis genom att slå händerna mot varandra när du berättar om en kollision.
Med deiktiska gester visar du istället något i rummet. Det kan vara något på plats som illustrerar din poäng eller något påhittat med hjälp av fantasin. Bilder, om än bara tilltänkta, förstärker våra intryck.
En fjärde typ är spatiala gester där vi uppvisar rumsliga relationer (“ Jag skojar inte, fisken jag fångade var såhääär stor”).
En annan typ av kroppsspråk är regulatorer. Dessa kan du använda för att styra förhållandet till din publik. Du kan vända handflatorna upprätta för att be någon lugna sig, eller lyfta fingret för att visa att det faktiskt är du som har ordet.
Att särskilt ta hänsyn till är förstås också känslornas roll. Dina miner och din kroppshållning sänder alltid signaler. Ibland kan de ta sig jobbiga uttryck genom adaptorer (“anpassare”). De är jobbiga att handskas med och består av de tecken på nervositet vi uppvisar i knepiga situationer. Vissa börjar klia sig bakom öronen, andra fladdrar med armarna. Detta är något som behöver övas bort och som blir lättare ju mer man gör just det.
Till sist, vill du förbättra ditt kroppsspråk och bli mer självsäker när du talar inför andra? Tveka inte på att höra av dig till Albrechts Kommunikation för en retorikkurs eller ett skräddarsytt upplägg för dig. Jag hoppas vi ses!