Varför ha retorikundervisning på jobbet?

 

I det här inlägget kommer jag lyfta fram och diskutera några fördelar med att ha retorikundervisning på jobbet. Som utgångspunkt har jag tjänsterna som jag på Albrechts kommunikation erbjuder, dessa är argumentationsträning samt tal- och presentationsteknik. Relevansen av tjänsterna – och anledningen till att ämnet retorik växer – är att vi människor, och därmed våra yrken, till naturen är kommunikativa. I yrkeslivet ställs vi ständigt inför situationer där vi behöver argumentera; alltså uttrycka stöd för en ståndpunkt som en annan part kanske inte delar. I vissa jobb är det här ett mer naturligt inslag än andra och det är förstås dessa jag riktar mig till.

 

Liksom andra teoretiska ämnen som används i utbildande syfte, brottas retoriken med att knyta an det generella till det specifika. Idéer om hur man övertygar en målgrupp kan bara prövas i faktiska situationer. Trots det, vill jag påstå att det finns några aspekter av retorikundervisning på företag som är allmängiltiga sett till utvecklingen av personalens kommunikation. Idéer som är värdefulla är de som växer sig stadiga i en teori. Den första aspekten jag ska diskutera i det här inlägget är kanske den mest uppenbara.

 

Utveckla övertygandet 

 

När vi övertalar någon befinner vi oss oftast i en maktposition: “gör så här – du måste”. När vi istället övertygar någon försöker vi få personen att dela vår ståndpunkt, att se det fördelaktiga med vad just vi står för eller erbjuder. Kontra kunder och målgrupper gäller förstås denna relation, vi behöver få dem att själva känna och förstå värdet av en produkt eller tjänst, annars hittar de snabbt en annan med hjälp av några klick.

 

Inom retoriken diskuteras gärna övertygande i termer av att mana till handling genom triaden ethoslogos och pathos. Den förstnämnda termen rör karaktären hos talaren. Det kan gälla erfarenhet, kompetens eller andra fördelaktiga persondrag. På ett större plan kan ett företag ha en särskild profil (tänk IKEA-Kamprad). Logos rör förnuftet och hur vi argumenterar med kunskap och det vi tar för sant. Det kan gälla statistik eller logiska argument, försäljningssiffror är ett typiskt exempel. Att använda pathos är att appellera till känslor, kanske genom en gripande berättelse. Det är också vanligt att jag får höra att ett företag vill förmedla en viss känsla med sin tjänst eller produkt.

 

Men dessa medel för övertygande används i ett särskilt sammanhang. För vissa handlar retorik om att framföra ett budskap inför en publik med ett auktoritativt kroppsspråk. För en försäljare som ringer kundsamtal kan det vara att snabbt fånga intresse och sammanfatta kärnan av ett visst innehåll. I de flesta fallen spelar dispositionen roll, alltså innehållets ordning. Att fånga intresse genom olika typer av inledningar, ordna huvudargumenten på ett strukturerat sätt och väcka tanke med en tydlig avslutning är viktigt. Vissa typer av dispositioner kan också passa särskilda ändamål. En stegring inför ett klimax är tacksam då man behöver mana till handling, medan motstånd eller kritik gör att man tidigt behöver bemöta kontraargument.

 

En annan fördel med retorikträning är att lära sig de olika argumentformer som finns, för att sedan applicera dem med ett visst mål i sikte. En sådan form är motsatsen, där vi ställer något i viss dager genom en stark kontrast. Det gör vi genom att knyta vårt alternativ till vissa egenskaper som i sin tur hör ihop med vissa värden. Småhandlarens originalitet kontra storföretagets mångproduktion kanske får oss att tänka på äkthet eller rättvisa. Andra typer av argument är de som bygger på begreppen kvantitet och kvalitet. För att ta ett till exempel kan vi skapa argument av premissen mer är bättre än mindre, som i “vi är störst på näthandel” (och därför bäst). Eller så kan vi omvänt skapa argument av mindre är bättre än mer, som när vi lyfter en viss kvalitet hos något: “Vi är ett familjeföretag” (och är bättre därför att vi är genuina). Retorikens arsenal är lika oändlig som människans uppfinningsrikedom. Men det gäller att ha någon med de rätta kunskaperna för att systematiskt lära sig detta i förhållande till företagets mål och mening. Från dessa aspekter av övertygandets sida inom retorikundervisning, ska jag nu gå vidare till att diskutera övervägande och bemötande.

 

Utveckla övervägandet och bemötandet

 

Om den första sidan av argumentationens mynt rör övertygande, rör den andra övervägande. Medan vardagens spontana argumentationer hastigt härstammar ur det vi tar för givet, förtjänar mer komplicerade mål noggrannare tankegångar. Dessa kan röra värdefrågor, som gäller hur vi bedömer något som bra eller dåligt och hur vi kommunicerar det. Eller handlingsfrågor om hur något ska genomföras och förstås sakfrågor som gäller vad som är riktigt eller inte.  Men att självkritiskt resonera om frågor är inte lätt. Vi människor har lättare för att kritisera andra än oss själva.

 

Dock erbjuder retoriken flera hjälpmedel som kan genomföras i varierande grad av komplexitet. En enkel men fruktbar sådan kan vara pro et contra, för och emot, där vi ställer olika argument mot varandra för att bättre bemöta en utmaning. I den kritiska dialogen kommer vi stegvis bemöta invändningar och värdera vilka våra starkaste argument är. Men också vilka de svagaste är. Det ger oss en systematisk möjlighet att bättre förbereda oss inför en situation och publik som ska övertygas. Hur ser den ut? När och hur möter vi den? Och inte minst, vilka är medlemmarnas tankegångar och värderingar som låter oss bygga upp det som är grunden för övertygande – nämligen tillit?

 

Jag vill också tillägga att syfte, publik och genomförande, som de ska utmynna när de utförs i praktiken på jobbet, ofta består av flera komplexa steg där oenigheter uppstår. Dessa blottas ofta i våra diskussioner och argumentationer. Därför är det bra att tänka till kring detta och öva praktiskt.

 

En annan sida av min retorikundervisning består av att utveckla förståelse och argumentation inför motstånd, eller än värre, negativt bemötande. Noterbart är att bemötande är ett dubbelt begrepp; det rör såväl en (positiv) attityd man vill forma kollegor emellan, som en förmåga att reagera. Ofta återkommer jag i detta till tre delar. Det första är är refutatio, att bemöta motståndarens motargument. Samt att finna tänkandet som ligger bakom det. Vad bygger argumenten på och vad kan man svara med? Om man misslyckats med att övertyga en part tidigare, vad kan det bero på?

 

Den andra aspekten av det här bemötandet är att lära sig genomskåda fallasier, argumentationsfusk. Ett exempel är falsk generalisering som innebär att en slutsats dras med få eller tendentiösa exempel som grund. Ett annat är falsk analogi, där två saker jämförs på lösa grunder.

 

Till sist rör övervägande och bemötande att lära sig känna igen härskartekniker. Alltså makttekniker som används för att tysta, förlöjliga eller hamna i något slags psykologiskt överläge. “Lilla gumman”, undanhållande av information eller känslomässig utpressning är några exempel. Att lära sig om detta är att skapa förutsättningar för en retoriskt skicklig personal.

 

Sammanfattningsvis

 

I det här inlägget har jag resonerat om fördelarna med retorikundervisning på arbetsplatsen. Trots att retorik är något som utövas i ett särskilt sammanhang menar jag att dessa allmänna punkter är generaliserbara till olika situationer och ändamål. Sammantaget är min erfarenhet att denna typ av kunskap leder fram till ett övergripande mål som är en mer tänkande, kommunikativ och självsäker personal. Förutsättningarna gäller oss alla eftersom språket är det viktigaste medlet vi har för att kommunicera och nå våra mål. Därför är retorik något som växer. Häng med i den utvecklingen och kontakta mig om du befinner dig på en arbetsplats som kan ta vara av tjänsten.

Hoppas vi ses på en retorikkurs framöver, och ha en trevlig helg.